diagram_25117r 15 januari, 2013

Aktiebolaget Jag

Tyskland genomled under första halvan av 2000-talet en period med hög arbetslöshet. Återföreningen av Tyskland och förberedelserna inför införandet av Euron tillsammans med den omfattande lågkonjunkturen var några starkt bidragande faktorer. Efter att arbetslösheten sjunkit under några år fram till och med sommaren 2001 började den att öka igen. I mitten på 2000-talet uppgick arbetslösheten till som mest över tolv procent.

Tysk arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik var länge svår att förändra då den politiska förlusten ofta var stor. 2002 uppdagades en skandal inom den tyska arbetsförmedlingen då den anklagades för att ha förskingrat pengar från arbetsmarknadsprogrammen. Den tyska regeringen använde detta som ursäkt för att driva igenom reformer.

En kommission under ledning av den tidigare styrelseledamoten i Volkswagen Dr Peter Hartz fick uppdrag att ta fram en strategi för att minska arbetslösheten. Detta ledde fram till de så kallade Hartz-paketen (I-IV)

En av de arbetsmarknadsreformer som den tyska regeringen genomförde i Hartz-paketen var det så kallade Ich AG (eg Existenzgründungszuschuss – SUS). Ich AG är ett stöd för en arbetslös att starta en egen verksamhet som infördes i januari 2003. Ett Ich AG fick högst bidra med en inkomst på 25 000 euro om året och stödet uppgick inledningsvis till 600 euro per månad under år 1, 360 euro år två och 240 euro år tre.

Redan det första året var det 64 000 tyskar som startade ett Ich AG och andra året var detta i det närmaste fördubblat. Därefter skedde en del förändringar av systemet och slutligen en total omläggning från och med 2006.

Kombinerat med ett stort antal andra reformer har Ich AG bidragit till att den tyska arbetslösheten fram till 2008 lyckats komma ner till samma nivå som rådde innan återföreningen. I en studie från IZA visar Marco Caliendo och Steffen Kunn att Ich AG påverkar både inkomsten och möjligheten till arbetet positivt1. Störst positiv effekt fanns för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Författarna skriver följande:

“These strong positive long-run effects are remarkable compared to findings of evaluation studies investigating other programs of ALMP in Germany, such as vocational training or job creation schemes.”

1) Caliendo M och Kunn S (2010), Start-Up Subsidies for the Unemployed: Long-Term Evidence and Effect Heterogeneity, Discussion Paper No. 4790, IZA.

Externa länkar

Björn Lindgren