teacher 18 januari, 2013

Prestationsbaserade lärarlöner lyfte skolorna

Undervisningen blev bättre och eleverna duktigare när staden Denver trots stort fackligt motstånd införde prestationsbaserade lärarlöner. Numera har modellen spritt sig över hela USA – och även till några svenska kommuner.

Lönen för lärarna i den amerikanska delstaten Colorado bestämdes tidigare av centrala avtal där individuell prestation hade mycket liten påverkan. Istället baserades nivån i princip enbart på lärarnas utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Liksom i resten av USA sammanhörde den centraliserade lönesättningen med att allt färre talangfulla personer sökte sig till läraryrket.

De offentliga skolorna i delstatens huvudstad, Denver, lyckades 1999 driva igenom en reform som sökte skapa förändring. Den enkla tanken var att lönen också skulle vara kopplad till hur duktiga lärarna var. De amerikanska lärarfacken motsätter sig i regel meritbaserade system. Efter hårda förhandlingar gick de lokala fackföreningsledarna i Denver dock med på införandet av ett pilotprogram. Fackföreningen engagerade sig i utformandet av det meritbaserade systemet, istället för att rakt av motsätta sig reformen.

Det är inte alldeles enkelt att mäta individuell prestation på en arbetsplats. I Denver infördes ett ambitiöst system, där lönen bestämdes av bland annat hur utmanande arbetsuppgifter som lärarna tog på sig, hur väl studenternas kunskaper utvecklades och hur väl lärarna klarade sig i utvärderingar. Dessutom infördes en bonus för lärare som arbetade i mer stökiga skolor. Systemet, som går under namnet ”ProComp” (Professional Compensation System for Teachers) visade sig snart vara en framgång inte bara bland skolledningen utan också bland lärarna.

Efter att en majoritet av dess medlemmar röstat för systemet bestämde sig den lokala fackföreningen för att stödja ProComp, i strid mot föreningens nationella moderorganisation.

Michael Farrand Bennet, som styrde över stadens skolsystem, kunde därmed engagera sig för att sprida systemet till resten av staden. Bennet fick draghjälp av Denvers borgmästare John Hickenlooper, som sökte stöd för systemet bland allmänheten. I en omröstning som genomfördes 2005 visade det sig att majoriteten av Denvers invånare stödde ökade medel för att införa det prestationsbaserade systemet.

En rad utvärderingar pekar på att ProComp har förbättrat nivån på lärarna prestation, liksom elevernas kunskaper (mätt som resultaten i standardiserade tester som är gemensamma för studenter i hela delstaten Denver). Policyexperter, vid bland annat den vänsterliberala tankesmedjan Center For American Progress, har pekat på systemets fördelar.

Framgångarna med ProComp, liksom andra försök med meritbaserade lärarlöner i USA, har uppmuntrat till reformer runtom landet. Idag omfattas en femtedel av lärarna i landet av lönesystem som är nära knutna till individuell prestation. Både Bennet och Hickenlooper har sedan dess klättrat vidare i sina politiska karriärer. Bennet sitter som senator för Demokratiska partiet medan partikamraten Hickenlooper har nått positionen som guvernör för Colorado. ProComp drivs vidare av den nya stadsledningen.

Kanske kan framgångarna med ProComp inspirera till reformer också i Sverige. Liksom i USA är prestationsbaserade löner för lärare i Sverige en kontroversiell fråga, som under senare tid börjat drivas i flertal svenska kommuner. Däremot har Lärarförbundet i det centrala löneavtalet gått med på en koppling mellan löner och elevresultat – ett tecken på att större förändring kan bli möjlig i Sverige om systemen utformas så att både lärarna och eleverna gynnas av prestationsbaserade löner.

Läs mer:

ProComps hemsida

Informationsmaterial från tankesmedjan Center For American Progress

Omfattande utvärdering av ProComp

Artikel i Time om ProComp