ideprovningen 11 februari, 2013

Uppslag till den nya Innovationsstrategin

I oktober 2012 beslöt regeringen om en ny innovationsstrategi. I sanningens namn så är den lös i konturerna, men skall förhoppningsvis bli mer konkret framöver. Därför kommer här ett konkret inspel, som är särskilt relevant för Sverige.

Det har länge varit känt att Sverige producerar en hel del gedigen forskning, men är sämre på att kommersialisera den. En vanlig tolkning har varit att orsaken ligger i forskares obenägenhet att ta de risker som avknoppning och företagandet kan föra med sig.

Ytterligare ett skäl kan emellertid vara att många uppfinningar inte från början har en uppenbar användning. Ofta hittar en forskare först ett problem, och sedan en lösning. Inte sällan blir det dock tvärtom. Universitet världen över är fulla av uppfinningar och upptäckter som må vara akademiskt intressanta men saknar ett tydligt användningsområde.

En sådan var ett mikroskop som kunde upptäcka mikrober i luften, som låg och skräpade någonstans på Oxford-universitetet i Storbritannien. Idén om vad mackapären skulle användas till kom dock ifrån en femtonåring som deltagit i en tävling på en hemsida vid namn Marblar.[1]

Det sägs ibland att 95 procent av alla uppfinningar på universitet aldrig kommersialiseras. VDn för Marblar, Dan Perez, menar att problemet ligger i att forskare är väldigt specialiserade inom sina egna områden och därmed helt enkelt inte har möjlighet att förstå alla potentiella användningsområden för sina skapelser. Grundarna till hemsidan, en grupp doktorander i Storbritannien, vill ändra på det.

Marblar erbjuder en ny twist på crowdsourcing. Istället för att erbjuda priser till den som klarar av att lösa ett problem, svara på en fråga eller genomföra ett projekt belönar man den som klarar av att hitta ett användningsområde för en upptäckt eller uppfinning som må vara fiffig men saknar tydligt användningsområde. Bland uppfinningarna som funnit lösningar kan nämnas ett energialstrande armband, där vinnarförslaget var att det skulle användas för att påminna om medicinintag. Ytterligare en idé har varit att använda en speciell typ av skum för passiv nedkylning av byggnader. I skrivande stund har någon lagt upp en maskin som möjligen går att använda både i laboratorier och för att blanda drinkar.

Den vinnande lösningen väljs av ägaren till uppfinningen. Idag får den vinnande lösningen en belöning på 500 pund, men i framtiden är det inte omöjligt att vinnaren får ta den av den framtida vinsten som kommer av kommersialiseringen av produkten i fråga.

Marblar är ett exempel på ett mycket konkret arbetssätt som förmodligen skulle göra nytta Sverige också. Här har diskussionen om kommersialisering av uppfinningar som görs vid universitet och högskolor ofta handlat om det så kallade lärarundantaget som ger forskare ensamrätt till patenten från uppfinningar som de gjort på sin arbetsplats. De flesta länder har avskaffat lärarundantaget för att öka universitetens engagemang i kommersialiseringen av uppfinningar. I USA, där universiteten i allmänhet är mer affärsmässiga, anses den så kallade Bayh-Dole Akten från 1980 också ha fungerat som tänkt. I Sverige har dock motståndet varit stort, inte minst för att de mer byråkratiska universiteten i Sverige inte självklart skulle bli samma draglok för kommersialisering.

En bättre väg kan vara den som Karolinska Institutet valt med Karolinska Development som med kompetens och finansieringshjälp lockar forskare till samarbete om kommersialisering. Den sortens initiativ har också flexibiliteten att inkorporera nya arbetssätt som exempelvis Marblar kommer på.

Den svenska högskolelagen fick år 2009 tillägget att universitet och högskolor ska verka för att forskningsresultat från högskolan kommer till nytta. I samband med lagändringen startades regionala innovationskontor för att stödja med expertkompetens, men steget är ändå långt för att få samma driv som hos Karolinska Development.

Sveriges Innovationsstrategin behöver gå från ord till konkret handling. Det vore rimligt att statliga anslag till universiteten tydligare premierar engagemang i kommersialisering av uppfinningar, och därmed även uppmuntrar nya arbetssätt av det slag som Marblar är ett exempel på.


[1] Victor Snellman står för beskrivningen av Marblar som används i detta exempel.