27 december, 2013

De svenska trygghetssystemen är inte robusta

Alliansregeringen som tillträdde 2006 lyckades visserligen strypa sjukskrivningsvågen med striktare regler, något lägre ersättning och maxtider för sjukpeng och a-kassa. Denna positiva vändning är dock knappast stabil. Regeringen har tvingats backa på några punkter. Sjukskrivningarna har åter börjat öka betänkligt sedan 2010. Oppositionen, som har ett stort övertag i opinionsundersökningar, vill höja ersättningarna väsentligt. En tydlig forskningslitteratur visar att höjda ersättningar ökar utanförskap. Det finns således en överhängande risk för nya stora kostnadsökningar i trygghetssystemen.

Flera av världens mest namnkunniga nationalekonomer som Josef Stiglitz och Martin Feldstein och har under senare år skrivit forskningsartiklar där de visar på betydande positiva effekter av att lägga om a-kassa till ett konto-baserat system. En särskild intressant analys av en liknande reform för samtliga trygghetssystem har nyligen publicerats av Peter Birch Sørensen. Dels visar den effekterna i ett nordiskt land. Dels beskrivs en utformning som är Pareto-optimalt så till vida att konstruktionen är sådan att ingen kan förlora på reformen. Läs mer om denna forskningsinriktning i ett inlägg från Reforminstitutet hos den finska tankesmedjan Libera.