En vanlig fördom är att de flesta viktiga innovationer skapas på universiteten eller i storföretagens forskningsavdelningar. Sannolikt är det en missuppfattning. Av de 696 företag som 2010 utsågs till gasellföretag av tidningen Dagens Industri hade de flesta nått sina framgångar tack vare en innovativ affärsidé, produkt eller tjänst. Enligt Reforminstitutets genomlysning byggde emellertid bara fyra av dessa sin framgång på en innovation som tagits fram inom högskoleforskning eller på storföretagens forskningsavdelningar.
Eftersom fördomar om var innovationer skapas i hög grad präglar forsknings- och innovationspolitiken är det viktigt att ta reda på fakta på ett mer evidensbaserat sätt.
I USA sammanställs varje år de 100 viktigaste innovationer på ett ovanligt genomarbetat sätt av R&D Magazine i samarbete med många forskare. Sammanställningen har gjorts i många år och ger en god grund för att utvärdera var innovationer verkligen skapas. Den mest grundliga genomgången har gjorts av Fred Block och Mathew Keller.
Resultaten är på många sätt förvånande. Även i USA, där universiteten anses vara i världsklass och är bra på att kommersialisera sina upptäckter, står akademien enbart för ungefär sex procent av de viktigaste innovationerna. Storföretag står för en större andel, men har tappat betydligt sedan 1960-talet. I stället har industriforskningsinstitut och andra statliga laboratorier som DARPA i samarbete med små forskningsintensiva företag seglat upp som källa till de flesta viktiga innovationer.
Sverige borde också satsa på en sammanställning av de viktigaste innovationer som produceras i Sverige. Den borde även avse tjänsteinnovationer och på det sättet vara bredare än R&D Magazines lista. Det vore ett bra sätt att fokusera innovationspolitiken, och att göra den evidensbaserad.