För några år sedan förbjöd Transportstyrelsen den innovativa tvåhjulingen Segway. Den tilläts först efter en kovändning flera år senare. Principen att snabbt förbjuda innovationer för att senare eventuellt tänka om förblir dock Transportstyrelsens arbetsmetod. Det senaste exemplet, ett i-praktiken-förbud av en innovativ taxitjänst, ger också en intressant inblick i hur Regeringens innovationsstrategi saboteras.
I den nationella innovationsstrategin formuleras ett av målen: ”Regleringar, marknadsvillkor och normer som främjar innovation”.
Regeringen skriver vidare på sin hemsida:
”Arbetet med att genomföra innovationsstrategin ska integreras i pågående processer och varje departement och enhet har huvudansvar för sina innovationsfrågor.”
Så långt ambitionen. Men verkligheten är en annan. Det senaste exemplet är det amerikanska nydanande taxi och limousinföretaget Uber som försöker att etablera sig i Sverige. Innovationerna som Uber lanserar är flera:
Ubers “taxameter” är en iphone-baserad app och ersätter helt den dyra taxametern som taxiägare annars måste investera i.. Vidare är priset som resenären betalar satt av Uber centralt och kan inte påverkas av föraren eller det bolag som utför körningen. Uber ger kunden möjlighet att åka taxi utan att genomföra någon som helst monetär transaktion i bilen då kunden registrerar sitt kreditkort i Ubers app. Allt sköts via Ubers datorer vilket också borde leda till en betydligt mindre risk för skattefusk och dessutom en bättre arbetsmiljö för föraren då rånrisken minskar. Uber ger också limousineserviceföretagen möjlighet att bättre nyttja sin fordonsflotta vid tider då de inte är bokade för andra körningar.
Beslutskedjan bakom Transportstyrelsens förbud är i sig intressant, och även symptomatiskt för hur innovationshämmande reglering uppstår. Regeringen försökte komma till rätta med fusk i taxibranschen, men kunde inte föreställa sig att det skulle uppstå innovationer som är betydligt mer effektiva än regleringar för att minska fusket. I stället skärptes kraven på befintlig taxameterteknik med undantag enbart för synnerliga skäl. Ett antal exempel anges på sådana synnerliga skäl som att företag utnyttjar hyrbilar som komplettering till så kallade direktionsbilar.
Transportstyrelsen väljer dock att inte betrakta Ubers lösning som något som kan definieras som taxameter. Dessutom vill Transportstyrelsen tolka lagens lista av exempel som kan vara skäl till undantag så att det bara är dessa som kan få undantag.
På det sättet blir en obetänksamt detaljerad lagtext från regeringskansliet, som inte definierar funktion utan exakt vilken teknik som skall användas, kopplat med en myndighet som övertolkar lagen, ett effektivt innovationshinder. Det skickar också en tydlig signal till innovatörer, att inte försöka sig på innovationer på Transportstyrelsens gebit i Sverige.
Länk till regeringens innovationsstrategi: