Storbritannien har en lång tradition av att skapa gynnsamma regler för riskkapital för onoterade företag. Reglerna i sin nuvarande form existerar under benämningen EIS (Enterprise Investment Scheme). Syftet är att hjälpa mindre, onoterade företag få tillgång till externt tillväxtkapital genom att erbjuda fysiska personer som investerar i dessa företag en rad olika skattelättnader.
Reformen EIS innehåller fyra olika skattelättnader. Dels finns en inkomstskattelättnad motsvarande 20 % av investeringsvärdet, med ett tak på 100000 pund i maximal reduktion. Investeraren eller närstående får dock inte inneha mer än 30 % av aktiekapitalet. Syftet med detta är just att man vill gynna extern finansiering. När aktierna avyttras är de helt befriade från kapitalinkomstskatt, och förluster får dras av från inkomsten vid inkomstskatteberäkning. Slutligen får kapitalvinstskatten skjutas upp om pengarna återinvesteras i ett bolag som också kvalificeras för riskkapitalavdraget.
Ungefär 1000 företag per år har utnyttjat avdraget de senaste åren, till ett värde av cirka 600 miljoner pund. En undersökning som genomfördes 2003 av den brittiska skattemyndigheten visar genom enkätundersökningar hos olika företag att ca hälften av de investeringar som genomförts bara genomfördes pga. avdraget. En annan undersökning har visat att företag som varit med i programmet har högre omsättning, mer eget kapital och fler anställda än företag som inte dragit fördel av detta.
”EIS är oerhört betydelsefullt för investeringarna i små företag. Kostnaden i skatteintäkter kompenseras mer än väl av arbetstillfällena som skapas i små företag” säger Howard Flight, ordförande i EISA (Enterprise Insvestment Scehem Association). ”Detta är som viktigast i ekonomiskt tuffa tider när små företag traditionellt leder återhämtningen”.
Sverige lider av ett lågt entreprenörskap och har många små företag som inte växer. Situationen förbättras förmodligen inte av att vi har höga skatter och en befolkning med litet eget sparande. Därför skulle ett riskkapitalavdrag enligt den brittiska modellen kunna vara ett första steg mot att generellt förbättra möjligheterna att starta och driva ett eget företag. Ett liknande förslag har utretts för Sverige men ännu inte implementerats.
Henrik Wesslen kommenterar:
För många företag är tillgången på externt kapital viktigt för att kunna göra investeringar som förbättrar företagens konkurrenskraft. Det kan handla både om banklån och att enskilda finansiärer investerar sitt eget kapital i verksamheten. Behovet av extern finansiering finns i alla branscher och företagsstorlekar, så även i sportens värld.
Hammarby Fotboll har sedan många år arbetat med externa finansieringslösningar för att klara klubbens ekonomi. En metod de använder är sk individuella satsningar.
– Charlie Davies är vårt mest kända exempel på en individuell satsning, säger Henrik Wesslen, ordförande i Hammarby Fotboll AB.
Davies, en amerikansk fotbollstalang, värvades 2007 tack vare en lösning där klubben ägde spelaren till hälften och en extern intressent gick in med den andra halvan. När Davies senare gick vidare delade klubben och intressenten på vinsten.
– Den här modellen är det enda sättet för oss att kunna investera. Ekonomin är så ansträngd i stockholmsklubbarna, fortsätter Wesslen.
Ute i landet är det vanligare att kommuner exempelvis tillhandahåller lånegarantier. Svensk Elitfotboll fördelar intäkter från Svenska spel och TV-avtal tämligen lika mellan Allsvenskans och Superettans klubbar oavsett hur stora kostnader eller publik klubben lyckas dra till matchen, vilket missgynnar större klubbar. För Stockholmsklubbarnas ekonomi är externt kapital därför extra viktigt.