Under många år såg Luleborna en brinnande gasfackla ute vid NJA:s stålverk. Där eldades restgaserna från masugnen upp utan att energin togs till vara. I samband med den första oljekrisen väcktes frågan om hur man kunde använda gasen till fjärrvärme.
Dåvarande fjärrvärmechefen Torgny Selberg minns ett möte med NJA-chefen John Olof Edström strax innan jul 1974. Då kom man överens om att bygga en värmecentral där gasen användes för att producera värme till fjärrvärmesystemet.
Samarbetet utvidgades sedermera när man 1982 kunde sätta ett helt nytt kraftvärmeblock i drift. Det innebar att man även kunde producera elektricitet och energin kunde då bättre tillvaratas året runt.
Numera produceras den mesta fjärrvärmen i Luleå av det gemensamma bolaget Lulekraft där SSAB och Luleå kommun äger hälften var. Genom att använda spillvärmen har man fått den lägsta fjärrvärmetaxan i Sverige och man har en god täckning där man även når alla villaområden.
I samband med den senaste krisen, var det egentligen tänkt att stänga masugnen på grund av den fallande efterfrågan på stål. Men detta skulle i så fall ha tvingat SSAB till omfattande oljeleveranser för att täcka bortfallet av gas. Istället valde man att behålla produktionen, men på en lägre nivå. För Luleå var detta ytterligare en positiv bieffekt av det lyckade samarbetet mellan privat och offentlig sektor.
ÅF AB Division Energi har beräknat att det går att fördubbla användningen av spillvärme från industrin i fjärrvärmenäten. För närvarande tar man tillvara 4 Twh och potentialen ligger någonstans mellan 6 och 8 Twh.
En anledning till att potentialen inte utnyttjas är att vissa kommuner hellre bygger ut sin egen produktion än samarbetar med industrin. En stor källa till energiförlusterna är också att man inte har tagit till vara all den spillvärme som uppstår i kärnkraftsverken. En mer förutsägbar energipolitik skulle kunna bana vägen för ett bättre utnyttjande av spillvärmen. Något som både skulle synas i plånboken för hushåll som kan få betala mindre för värmen och leda till en lägre miljöbelastning och vara bra för klimatet.
Stig Nilsson, Preem AB och ordförande i Industrigruppen Återvunnen Energi kommenterar:
Ungefär hälften av industrins restvärme används idag för att värma upp bostäder och lokaler i Sverige. Detta är bra både för miljön och för plånboken eftersom det inte går åt några bränslen. Tyvärr går lika mycket av industrins restvärme till spillo. Skulle denna värme ersätta andra bränslen kan utsläppen av koldioxid minska med upp till 2 miljoner ton per år.
Vi vill att fjärrvärmenäten öppnas upp för fler leverantörer. Fjärrvärme är idag ett monopol och det är upp till fjärrvärmeföretagen att själva avgöra om de vill använda sig av industrins restvärme eller inte. I alltför många fall väljer fjärrvärmeföretagen egen värmeproduktion framför industrins. Resultatet är ökade utsläpp och att kunderna i fjärrvärmen inte kan välja leverantör.
Öppna nät ger konkurrens som driver fram nya affärsmodeller och tekniska lösningar. På samma sätt som tidigare skett inom t ex telekommarknaden kan en avreglering leda till nya svenska exportprodukter, både varor och tjänster. Den globala marknaden för fjärrvärme och fjärrkyla är enorm.